Vill man vara fin får man tyvärr lida pin...

Sprang ju hela min runda till sjukhuset i förrgår. Var supertaggad att springa till sjukhuset igen igår när Johan slutade för att möta upp honom. Tänkte att jag skulle putsa fönsetrna först. Sagt och gjort. Kände mej lite stel i ländryggen som jag brukar göra när jag sprungit trots att jag alltid sträcker ut men det var inte värre än vanligt. Böjde mej ner till golvet och då jävlar sträckte det till rejält i ländgryggen. Sedan dess har jag inte kunnat böja mej framåt i princip. Kan komma ner till golvet om jag vrider ryggen lite och böjer på knäna. Skulle jobbat natten igår, men sjukskrev mej för det fanns inte en chans att jag skulle klara att lyfta och dra i patienter med den ryggen. Tänkte att det skulle bli bättre idag ,men icke. Precis likadant. Har tagit en Tramadol och Panodil. Ringde min kiropraktor men hon har semester så nu vet jag inte vart jag ska vända mej. Får luska lite på nätet tror jag.....

Fortsättning följer...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0