susanne susanne

Jag är väldigt mörkrädd fortfarande, trots att jag är 25 år och aldrig sett varken spöken, vålnader, små tomtar eller ens en mus i mörkret. Vet inte vart det kommer ifrån, har bara aldrig gillat att vara i ett mörkt rum, eller i en mörk lägenhet. Jag vill ha minst en lampa tänd i varje rum och när jag släcker vill jag gärna ha så nära till sängen som möjligt. Jag vet inte vad jag är rädd för, jag tycker bara helt enkelt inte om att vara ensam i mörkret. Utomhus är en annan sak, men inomhus är lite läskigt. På grund av mitt lilla obehag har Johan ordnat till olika saker som ska underlätta för mej här i vårt hem:

• Fjärrkontroll till fem lampor i 3 rum som tänds direkt när man trycker på den. Fjärrkontrollen ligger på byrån i hallen.
• Ficklampa som sitter i väggen med några dioder som lyser svagt hela tiden så man ska kunna se vart den är om det blir strömavbrott. Fiffigt nog så tänds lampan helt och håller också om det blir strömavbrott så man slipper leta.
• Mitt lilla spöke vid sängen som lyser svagt i 4 timmar sen stänger den av sig. Mycket bra de kvällar man inte riktigt kan somna och inte vill ha helt släckt överallt!

Jag är kanske en tönt, men jag har iallafall en man som hittar på fiffiga lösningar till sin lilla tjej! =)