Min bok
Ja herregud, herreguuuud vad bra min lilla bok är! Åter igen säger jag: otroligt hur ord kan vara så skrämmande. Läste till kl 02.00 i natt.
Kan.Inte.Lägga.Ifrån.Mig.Boken.
Den är otäck och lite psykisk, sådär så man drar sig för att gå och kissa, för tänk om kvinnan i badkaret ligger i mitt badkar när jag ska kissa?! Eller om jag också får den där känslan av att något finns i mörkret när man släckt lampan (som jag ganska ofta får eftersom jag är ganska mörkrädd)? Skillnaden är väl att lille Danny i boken inte bara får känslan; han ser, hör och känner det där otäcka som om det vore verkligt. Hans föräldrar ser också allt men vägrar erkänna det, de slår bort det som nervsammanbrott eller trötthet och tycker inte alls det är något konstigt att pojken har blå märken runt halsen efter något som gett sig på honom. Nej, nej han har bara lekt lite och ramlat. (Men så äääääär det ju inte!!)
Tittade lite på TV, en komedi som tur var innan jag släckte lampan för att jag skulle sudda bort det mest otäcka. Jag har sovit ganska bra men de gånger jag vaknat har jag tänkt "Det är nåt konstigt med Overlook, vi måste bort härifrån" (Overlook är hotellet i boken där den lilla tre-mansfamiljen, insnöade från omvärlden ska skydda det tomma hotellet från väder och vind över vintern). Sen har jag insett att jag ligger i min lilla säng på Hästö i Karlskrona och är långt ifrån Klippiga Bergen i Colorado. Lustigt hur ord kan skrämmas som sagt. Det är ju ändå bara ord.
...Jack vaknade ur en lätt och orolig sömn in i en, vad han först trodde var, annan dröm. Ett plötsligt sammelsurium av klickanden och slammer, brummanden, skallrande, knäppar och susanden.
-Vad är det där? Hennes hand grep hans handled.
Det brummande ljudet på nytt. Högt och stadigt, en duns, sen började brummandet på nytt.
- Det är bara hissen. sa han (och reste sig).
- Vad menar du med bara?! Det är mitt i natten. Vem åker i den?!
.....
En sekund senare vred Jack om nyckeln. Det hördes ett skrapande , gnisslande ljud när hisskorgen genast stannade. Hisskorgen hade stannat hallvvägs, dess golv var i jämnhöjd med Jacks bröst.
- Den är tom. Kortslutning, precis som jag sa.
....
Hon hade redan fått tag i hisskorgens golv och hävde sig upp så att hon kunde se in i den. Så försökte hon krampaktigt spänna skulder- och magmuskler för att kunna lyfta sig hela vägen upp. Hennes fötter dinglade ner i det mörka schaktet och en skär toffel föll av hennes fot. Sedan var hon uppe, hennes kinder glödde och pannan var blek och lysande.
-Vad säger du om det här,Jack? Verkar det som kortslutning? Hon kastade ut något och plötsligt var trappsatsen full av konfeti, röd, vit, blå och gul.
- Är det? En grön vimpel följde efter, blek av åren.
Låter kanske inte mycket för världen, men detta avsnittet tyckte jag var mest läskigt i hela boken. So far, i allafall. Har läst 3/4 och det kommer säkerligen mer.
Är iallafall insnöad på Stephen King nu och ska nog köpa dom flesta av hans böcker och läsfrossa!
Kan.Inte.Lägga.Ifrån.Mig.Boken.
Den är otäck och lite psykisk, sådär så man drar sig för att gå och kissa, för tänk om kvinnan i badkaret ligger i mitt badkar när jag ska kissa?! Eller om jag också får den där känslan av att något finns i mörkret när man släckt lampan (som jag ganska ofta får eftersom jag är ganska mörkrädd)? Skillnaden är väl att lille Danny i boken inte bara får känslan; han ser, hör och känner det där otäcka som om det vore verkligt. Hans föräldrar ser också allt men vägrar erkänna det, de slår bort det som nervsammanbrott eller trötthet och tycker inte alls det är något konstigt att pojken har blå märken runt halsen efter något som gett sig på honom. Nej, nej han har bara lekt lite och ramlat. (Men så äääääär det ju inte!!)
Tittade lite på TV, en komedi som tur var innan jag släckte lampan för att jag skulle sudda bort det mest otäcka. Jag har sovit ganska bra men de gånger jag vaknat har jag tänkt "Det är nåt konstigt med Overlook, vi måste bort härifrån" (Overlook är hotellet i boken där den lilla tre-mansfamiljen, insnöade från omvärlden ska skydda det tomma hotellet från väder och vind över vintern). Sen har jag insett att jag ligger i min lilla säng på Hästö i Karlskrona och är långt ifrån Klippiga Bergen i Colorado. Lustigt hur ord kan skrämmas som sagt. Det är ju ändå bara ord.
...Jack vaknade ur en lätt och orolig sömn in i en, vad han först trodde var, annan dröm. Ett plötsligt sammelsurium av klickanden och slammer, brummanden, skallrande, knäppar och susanden.
-Vad är det där? Hennes hand grep hans handled.
Det brummande ljudet på nytt. Högt och stadigt, en duns, sen började brummandet på nytt.
- Det är bara hissen. sa han (och reste sig).
- Vad menar du med bara?! Det är mitt i natten. Vem åker i den?!
.....
En sekund senare vred Jack om nyckeln. Det hördes ett skrapande , gnisslande ljud när hisskorgen genast stannade. Hisskorgen hade stannat hallvvägs, dess golv var i jämnhöjd med Jacks bröst.
- Den är tom. Kortslutning, precis som jag sa.
....
Hon hade redan fått tag i hisskorgens golv och hävde sig upp så att hon kunde se in i den. Så försökte hon krampaktigt spänna skulder- och magmuskler för att kunna lyfta sig hela vägen upp. Hennes fötter dinglade ner i det mörka schaktet och en skär toffel föll av hennes fot. Sedan var hon uppe, hennes kinder glödde och pannan var blek och lysande.
-Vad säger du om det här,Jack? Verkar det som kortslutning? Hon kastade ut något och plötsligt var trappsatsen full av konfeti, röd, vit, blå och gul.
- Är det? En grön vimpel följde efter, blek av åren.
Låter kanske inte mycket för världen, men detta avsnittet tyckte jag var mest läskigt i hela boken. So far, i allafall. Har läst 3/4 och det kommer säkerligen mer.
Är iallafall insnöad på Stephen King nu och ska nog köpa dom flesta av hans böcker och läsfrossa!
Kommentarer
Trackback
