Längden
Jag har alltid avskytt att vara lång. Jag kan tycka att jag är snygg när jag är hemma och till och med känna mig säker i ett par skor med 3-4 cm klack. Men så fort jag kommer in på krogen känner jag blickarna som bränner och hur killarna tycker att jag är extremt lång (nästan slår i taket, får ducka i dörröppningarna enligt dom då..) och tjejerna fattar inte vad jag gör ute på krogen över huvudtaget med dom långa skrangliga benen och den stora hyddan (som knappt ens kommer in genom dörrhålet utan att behöva pressa mig in.)
Också ser man denna snygga tjej i dokumentären som har jättebra självförtroende fast att hon får handla skor i butiker för transvestiter för hon har stl 45 i skor.
Jag tycker alltid att andra långa kvinnor är skitsnygga - nästan oavsett kroppsform. Jag tycker dom liksom ser ut som riktiga kvinnor. Ordentliga. Och dom ser alltid så stolta ut. Om dom sträcker på sig då. Jag har alltid sträckt på mig för då ser man inte lika lång ut.
Jag önskar att jag hade haft bättre självförtroende när det gäller längden. Alla tror att jag har bra självförtroende men det har jag inte direkt. Inte gällande längden och min storlek iallafall. Ska jag på en fest är jag skitnervös när jag ska hälsa på folk, vill helst att dom ska få reda på i förväg att jag är lång ("Ja, och sen kommer Susanne också. Hon är lång." och sen antecknar intresseklubben). En kompis säger precis samma sak om sin hudfärg (hon är mörk i hyn). Hon vill också att folk helst ska veta detta, men det sitter i huvudet på henne själv.
Helst sätter jag mig ner så fort jag kan på ett nytt ställe och håller armarna i kors över magen för jag vill ju herregud inte att någon ska märka att jag är lång och dessutom tjock!
Självkänslan går lite upp och ner beroende på vem jag umgås med. Är jag med mina vänner kan jag tycka om min längd, men det är när det kommer till främlingar som jag blir osäker. Jag vet att dom förmodligen inte bryr sig, att killarna på krogen för det mesta tycker det är häftigt med långa tjejer (då kan man bli basketproffs) och att tjejerna på krogen tycker det är snyggt att vara lång (då kan man bli modell) att mina kompisar hade umgåtts med mig om jag varit 1.40 och att min sambo mest tycker att jag tjatar hål i huvudet på honom om min längd och storlek när han älskar mig för mig och tycker om min längd.
Allt sitter i mitt eget huvud och jag försöker verkligen driva ut hjärnspökena men ibland vinner dom! Jag tror inte alltid på komplimanger och positiva tillrop men innerst inne samlar jag ihop dom i en liten låda som jag ibland öppnar och känner mig snygg och bra på riktigt!
En sak som iallafall är bra är att mina fotokompanjoner har något att vila på. Mycket praktiskt!
Du ÄR SNYGG och VACKER (det säger jag inte bara som mamma, så är det).
Har du tänkt på att människor tittar på dig, inte för att du är lång, utan för att du är en vacker ung kvinna.
ALLA människor har något som dom inte tycker om,
med sitt eget utseende. INGEN människa är perfekt och väl är väl det. För då fanns det ju ingen personlighet.
Sträck på Dig och tänk, folk tittar på mig för att jag har något speciellt.
Hur tror du dom känner sig som är hjulbenta, kobenta, för korta,för långa, folk som läspar, som har huvudet under armen osv. osv. osv.
Du ÄR både Snygg, Vacker, Intelligent och Du är INTE tjock. Du är lagom. Du är Susanne.
en fantastisk tjej på MÅNGA sätt.
Fattar inte att jag fött en sån tös som DU.
Sullan, du är skitsygg, läcker och rolig och det har jag tyckt från första stund jag lade ögonen på dig! ;)
Jag har aldrig någonsin tyckt att du varit för lång utan du ser helt normal ut och så har du en väldigt härlig personlighet! Lägg nu detta i din lilla låda och tänk på att det bara finns en som du!
Önskar att vi ses nån gång för det är väldans längesedan sist.
Kramis.
Tack mina fans! Detta lägger jag absolut i min lilla låda ;)
Jag måste bara hålla med Faster min - det är så sant det hon skriver. Du är Susanne och du är lång, stilig, intelligent och vacker. Ingen människa är väl nöjd med sitt utseende och känner sig perfekt. Man hittar alltid något "fel" på sig själv. Jag tror du ska hitta dig själv och acceptera att du är den du är och är född med din längd, vilket är snyggt på dig Sus <3. Det är du själv som reagerar mest på den. Du har själv beskrivit att det sitter i din självkänsla - kan du träna upp den (självkänsla är en färskvara precis som motion och måste hela tiden hållas vid liv) så är det lättare att acceptera sig själv. Jobbar man med sig själv kommer man till slutsatsen att "Jag duger som jag är!" "Det är så här jag ser ut!" ”Jag måste inte vara omtyckt av alla!” osv. Ingen är perfekt, men är jag överens med mig själv är det lättare här i livet.
Jag tycker du är en fantastisk,vacker, positiv snäll och gullig liten kusin. Tvivla inte på det – tro på dig själv i stället lilla Sus! Ska bli kul o träffa dig snart – då kan vi prata mer.
Kram på dig så länge.
Ann-Sofie
