susanne susanne

...ibland kan man känna att det kan bli lite mycket av det som är nytt. Att alla nya människor är för mycket. Att alla nya rutiner är för mycket. Att allt "hon-är-den-nya-tjejen-som-ingen-riktigt-har-tagit-ordentlig-kontakt-med-än" blir för mycket. Att arga patienter som inte har förståelse för att brännskadade, brustna tarmar, hjärtinfarkter, kraftiga allergiska reaktioner och insulinkoman prioriteras högre upp än en svullen tumme blir för mycket. Man kan känna att det ibland känns jävligt motigt att man inte riktigt kan visa vad man går för till 100% för man vet fortfarande inte vart allt finns och i vilken ordning folk anser att man ska göra det.

Jag vet att jag är duktig.
Jag vet att jag kan säga ifrån om jag tycker någon kör runt med mig lite väl mycket.
Jag vet att jag kommer lära mig mer och mer.
Jag vet att jag kommer lära känna allt nytt folk och känna mig mer och mer trygg.
Jag vet att rutinerna kommer sitta till slut.

Men just nu, just idag, just i kväll så känner jag mig som om jag gått 1 dag på sjuksköterskeprogrammet. Totalt nollställd och bortkommen.






Önskar kontakt med den inre, självsäkra,tuffa, självständiga sjuksköterskan Susanne. Anmäl dig gärna i receptionen.