susanne susanne

Igår sprang jag en liten sväng på 4,2 km på morgonkvisten. Jag la min husnyckel i samma ficka som mobilen - bröstfickan. Tänkte för mig själv "Skulle väl vara typiskt om jag tappar nyckeln bara för jag la den i samma ficka som mobilen..." Tänkte inte mer på det utan sprang min lilla runda - som för övrigt kändes ovanligt trög och jag kände mig tung och seg i kroppen. Kom hem och gav järnet sista 100 metrarna. Hade två hundar med matte/husse framför mig och fick väja för dom när jag tog ut min mobil för att stänga av Run Keeper (ett program man har igång när man springer, en tant säger var femte minut hur långt man sprungit och vilken tid man har per kilometer). Kräkfärdig promenerade jag mot lägenheten och drar ut min ny....min....min nyck...var fan är min nyckel?!?!?!?
Fick lite panik, blev lite kallsvettig och insåg att det var bara att traska dom 100 metrarna fram och tillbaka tills jag hittade den för någonstans låg den ju...jag visste att jag tappat den sista biten i alla fall eftersom jag inte öppnat fickan och tagit ut mobilen förrän precis när jag såg hundarna och det var sista rycket. Det blev 6 gånger fram och tillbaka och en halvtimme innan jag äntligen såg något som glimmade till nertrampat i en liten snöklick (hur den nu kunde hitta så pass mycket snö att den kunde gömma sig är helt otroligt speciellt när det ligger 2 flingor i hög på alla andra ställen...) Blev ganska lättad och skuttade upp i lägenheten glad i hågen! Idag får jag betala priset med ryggont eftersom jag gick och frös i en halvtimme svettig och otäck och sträckte inte ut heller eftersom jag prioriterade nyckelhittandet.....suck. Det blir en vilodag från träning idag så tar jag nya tag i veckan!