När man ringer folk

En sak som jag retar mig på är när jag ringer t.ex. ett boende/kommunsjuksköterska/vårdcentral från jobbet eller om man ringer banken/bilfirman/tandläkaren hemifrån och den andra personen inte bekkräftar att man ringt rätt person eller att dom bara ger sig till känna. För någon dag sedan skulle jag ringa ett boende från jobbet angående en patient som skulle åka tillbaka igen, detta var mitt i natten. Så här gick samtalet till.

Sus: Ja, hejsan, Susanne heter jag, sjuksköterska på akuten i Karlskrona...!
Boendet:........
Sus:???
Boendet:..........ja....hej?

Jag tycker att man säger "hej" direkt när någon presenterat sig! Man väntar inte i flera flera sekunder på att dom ska babbla vidare, tänk om jag nu ringt en privatperson mitt i natten och börjat rabbla sekretessbelagda uppgifter om en patient. Om inte den andra personen bekräftar att jag ringt rätt eller att dom vet vad jag talar om så blir jag ju osäker?! Telefonförsäljare brukar babbla på i 190 men jag brukar ändå säga "hej" till dom när dom presenterar sig innan jag ber dom dra åt skogen och lägger på luren.

Kommentarer
Postat av: Mamma

Ja, Du har alldeles rätt. Lite undervisning och allmänt bemötande i telefoni behövs nog i många sammanhang.

Många pratar som när man pratar privat i telefon.

Jag kan råka ut för det också när jag ringer mina leverantörer. En gång för länge sen när jag ringde en leverantör i mellan Sverige. Då förstod hon i andra änden inte vad jag sa när jag sa Glumslöv.

Det blev allt annat än rätt så jag sa OK då bokstaverar jag.

Gustav, Ludvig, Urban, Martin,

Sixten, Ludvig, Östen, Viktor.



Då svara hon. Driver du med mig?



Puss o Kram

2012-03-26 @ 09:01:20
Postat av: Mamma

Ja, Du har alldeles rätt. Lite undervisning och allmänt bemötande i telefoni behövs nog i många sammanhang.

Många pratar som när man pratar privat i telefon.

Jag kan råka ut för det också när jag ringer mina leverantörer. En gång för länge sen när jag ringde en leverantör i mellan Sverige. Då förstod hon i andra änden inte vad jag sa när jag sa Glumslöv.

Det blev allt annat än rätt så jag sa OK då bokstaverar jag.

Gustav, Ludvig, Urban, Martin,

Sixten, Ludvig, Östen, Viktor.



Då svara hon. Driver du med mig?



Puss o Kram

2012-03-26 @ 09:02:08
Postat av: Susanne

Mamma: Haha det låter ju helt otroligt! Många tror inte på att det heter Glumslöv, en annan är ju så van vid det. Puss!

2012-03-26 @ 10:07:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0