susanne susanne

Den 6 oktober förra året, när min mamma fyllde 60 skulle vi fira henne i Malmö hela familjen. Jag och Tobbe hann vara nere i 2 timmar innan han fick åka in till akuten i Landskrona med feber, ont och jättetrött. Hb var då på 68. Han fick såklart läggas in och låg inne med antibiotika i 2 dagar. Fick två påsar blod och hans blodvärde gick upp till 80 ungefär. Han skulle såklart haft mer men vi ville så gärna vara med i Malmö på kvällen. Han bev utskriven och mådde väl lite bättre. Vi åkte ner till Malmö på kvällen men han satt bara med ett glas vatten och kämpade mot febern hela kvällen. 40 grader hade han. Vi åkte hem igen och på söndagen åkte vi hem till Småland. Vi funderade på att åka in till akuten i Kalmar när vi kom hem, men varken han eller jag orkade. Vi åkte dit på måndagen istället och han blev inlagd i tre veckor för en oklar infektion. Det var också vid denna tiden förra året som allt började braka sönder. Det gick sakta men säkert mot helvetet. Ingen cytostatika hjälpte, antibiotikan tog ner febern tillfälligt men han hade mellan 38-40 grader varje dag i nästan 4 veckor. På min födelsedag åkte vi till Linköping och fick besked om att han inte skulle klara det. Det är en jobbig tid nu, och alla datum har etsat fast sig i hjärnan. Något speciellt poppar upp nästan varje dag.