susanne susanne

Så var det nytt år och dags att ta tag i välmåendet igen! Avlägger inte nyårslöften men brukar försöka ha som mål att må så bra som möjligt både fysiskt och psykiskt under året.
Träningen har jag redan och har väl blivit lite beroende - mår inte bra om jag inte får träna så det är väl positivt! Nu längtar jag efter nya pass och nya utmaningar!

Har också gett mig på LCHF (Low Carb, High Fat) vilket innebär att man i princip skär bort kolhydraterna ur kosten (De som är snabba; pasta, potatis, mjöl, ris och bröd) och äter mer fett och protein. Känns lite konsigt i början att äta så som man alltid lärt sig att man inte ska göra, men nu på femte dagen måste jag säga att jag känner skillnad! Kissar mer, dricker mer (eftersom kolhydrater binder mycket vatten så vattnar man ur kroppen ordentligt i början), känner mig inte i närheten så uppsvullen i magen som tidigare och jag mår bättre redan! Men jag märker av negativa saker också så här under "sockeravgiftningen". T.ex. är jag mycket segare i hjärnan (lågt blodsocker) och var hemskt trött på 2-3 dagen. Tycker tröttheten har gett med sig lite nu och idag tränade jag på gymet 1 timme och kände inte att orken tröt mer än vanligt! Det är egentligen inte svårt att äta enligt LCHF även om man blir bortbjuden; skippa potatisen, ät köttet och ta mer sallad och gärna fet sås!

Idag åt vi på restaurang för att utmana mig själv lite. Jag tog inte ett enda popcorn som de sätter in framför näsan på en medans man väntar (popcorn är gjort av majs = massor med stärkelse som blir till socker i ämnesomsättningen), beställde hamburgare utan pommes och beställde in mer cole slaw istället. Åt dock brödet på burgaren då jag tränat ganska hårt innan och lite kolhydrater får man äta.

Johan berättade att han provat denna dieten när han var konsult och många på hans jobb skulle gå ner i vikt. Han gick ner 6 kg på 13 dagar men återgick sedan till sina gamla vanor igen och la på sig kilona som han tappat. Kan han gå ner i vikt så kan fan jag det också tänker jag! Jag inser att jag kanske inte alltid kommer äta enligt LCHF till punkt och pricka, men min tanke är att kolhydraterna ska minskas drastiskt och att det ska gälla långsiktigt. Om jag någon gång skulle synda så vet jag att jag kommer ta fullkornsprodukter (äter bara fullkornspasta-,ris- och mjöl sedan 6 år tillbaka och endast riktigt grovt bröd, gärna osötat) och isåfall äter jag enligt GI eftersom jag redan gått igenom sockeravgiftningen nu med LCHF. Krångligt kanske men jag tror på detta! Mitt mål är att gå ner 10 kg och skulle det bli 2-3 kg till skulle jag inte gråta.

Det som skulle kunna sänka mig är tråkmånsar som säger "Det kommer inte hålla" "Du kommer inte orka" "Du kommer inte må bra" "Du behöver inte gå ner i vikt" eller "Du kommer lägga på dig alla kilon igen när du slutar äta enligt LCHF"

nej! Jag vill hellre höra:

"Kämpa på! Vad duktig du är!" "Trivs du inte med din nuvarande vikt så go for it!" eller "Bra tänkt att du ser det hela långsiktigt och inser att du kommer äta kolhydrater ibland men i så fall väljer det bästa alternativet"

Peppa mig, vänner!

NU KÖR VI!