susanne susanne

Banan var en 3 km-runda som skulle springas två gånger för att få 6 km. Jag har bara sprungit i västra mark en gång tidigare och minns då inte att det skulle vara så många hemska uppförsbackar. På denna banan var det ca 6 uppförsbackar som var mördande - och skulle springas två gånger. Första gången "sprang" jag upp för alla. Men "springa" menar jag trippa uppför som i en trappa. Lååånga, branta backar som jag inte är van vid. Andra gången var jag tvungen att gå 4-5 steg i dom allra jävligaste backarna för att huvudtaget överleva fram till mål. Mitt mål var att springa dom 6 km på under 36 minuter. Med facit i hand blev det 39,40 min. Jag är ändå hyfsat nöjd med en tid under 40 min med tanke på backj**larna. Efteråt blev det fralla och frukt och sen åkte jag direkt hem till världens bästa Karlsson och Tina och Linnea. Ida bjöd på en alldeles fantastisk kladdkaka som jag tyckte jag var värd efter mitt race. Jag har redan träningsvärk i låren och rumpan och det kommer nog kännas rejält imorgon. Skönt att veta att man tränat ordentligt! Sitter uppe vid datorn nu för jag kom inte till ro att somna, det brukar bli så efter att jag tagit ut mig rejält; kroppen är uppe i varv ett par timmar efter och sen somnar jag som en stock. Får väl sitta här och bli trött. Nu blickar vi framåt mot nästa lopp; 5 km Vårruset i Växjö 3 maj! Jag kan iallafal trösta mig med att det inte kommer komma fler såna här mördarbackar i våren och sommarens resterande lopp; det värsta är gjort!