susanne susanne

Idag har vi iallafall tagit första stegen mot att bli färdiga med hallen; taket är tvättat, målat och Johan har tapetserar halva hallen ungefär och är fortfarande igång. Ser riktigt bra ut och det ska bli så skönt att få alla saker på plats igen, allt är kaos och julstämningen haltar väl lite kan man säga, både med tanke på min sinnesstämning och med tanke på att julstjärnorna och ljusstakarna skyms av tapetbord, sopsäckar och flyttkartonger....
Suck!

Gick samma runda i morse som i går eftermiddag. Fin dag idag igen, ljuset är ju annorlunda såklart på morgonen, mycket skarpare. Tog några fina bilder igen. Tycker ni det är trist med massa naturbilder så får ni väl blunda... ;)

Idag tog jag mig i kragen och satte ena foten framför den andra i en mil vid havet i Karlskrona. Tog några bilder också, fin dag.

Min allra bästa vän. Den vän som känt mig längst och varit med mig genom hela livet, oavsett avstånd. Vi som alltid haft kontakt efter olika flyttar genom mail, facebook, sms och telefon. Hon som varit med om mina "första...."-allt och jag har varit med om hennes. Hon som jag vet precis allt om och hon som vet precis allt om mig. Hon som stöttat och lyssnat och som jag skrattat med tills jag fått kramp i magen. Och gråtit med i jobbiga strunder. Hon som gått som en extradotter till mina föräldrar och som ätit middag, firat nyår och födelsedagar hos och med mig. Hon som jag varit på sommar - och skidsemester med. Hon som jag kan ringa till precis när som helst och ta upp tråden där vi lämnade den senast, även om det gått flera månader sedan vi pratade.

Hon som jag skulle göra vad som helst för, skydda från vem som helst som vill henne illa och hon som bott i mitt hjärta sedan vi var fyra år.

 

Sandra. Min älskade Sandra som alltid varit en del av mig.

 

Hon finns inte längre, sedan i går morse.
Oväntat och ofattbart. Detta händer inte. Jag fattar ingenting.

* garderoberna är nermonterade, sönderslagna och itusågade (träningsvärk i två dygn!)

* väggarna är ångade och skrapade från tapet.

* väggarna är spacklade idag.

* listerna runt dörrar och golv är borta.

* delar av plastmattan på golvet är uppriven.

Det vi har kvar är:

* tvätta taket och måla det (finns nåt tråkigare?!)

*slipa väggarna

*tapetsera

*lägga nya golvet

*sätta nya lister

*köpa och montera garderober med skjutdörrar.

Ja, det är en del kvar men det fixar vi! Måletr att ha det klart innan jul. Vi får hålla tummarna! 

God natt ni som är nattugglor till skillnad från den här morgontuppen!

För övrigt har jag bott här uppe i 10(!) år i januari, med undantag för de tre åren jag bodde i Torsås. Tiden går ganska fort...!

Vi har hållt på med vår lilla hall ett par dagar nu. Inte varje dag eftersom vi jobbar, men lite då och då. Förra helgen rev jag ner alla garderober och staplade upp dom, nu måste jag såga itu dom så dom får plats i bilen till tippen. Ville ju inte ta dom i hyrbilen egentligen, det är så himla skitigt, men jag får väl hitta på nåt...
Iallafall så har vi nu valt ut tapeter och ska köpa dom nästa helg tror jag. Vi håller på att ta ner tapeten som sitter i hallen nu med ångmaskin. Lättare sagt än gjort, strukturtapeten är som tuggummi och en liten väggbit som är 1 m bred och 2,40 hög tar ca 1 timme att rensa...Tur att vi inte har så mycket väggyta i hallen, nu är det bara lite lite tapet kvar som ska bort!

Ringde verkstaden idag som tar hand om min stackars Golf. Dom kan reparera den, det var mest intryckt plåt, men inga balkar eller annat viktigt som har skadats. Det kommer ta 2 veckor till så vi får köra omkring med vår supernya hyrbil lite till. Är alltid lite nervös när jag ska köra med den, den är så avancerad. Den säger åt mig när min telefon ringer och att jag inte ska glömma mobilen när jag går ur bilen. Sen har den 6 växlar och ingen handbroms, bara en liten knapp som man trycker på. Och den stänger av sig vid rödljusen och sätter igång sig när man trycker in kopplingen igen. Fin är den iallafal och väldigt lättkörd!

Tänkte köra till tippen med min utrivna hall, men jag vågar inte lägga skräp i den fina bilen så jag får vänta tills den röda blir klar igen.

 

Tjingeling!

Igår åkte vi till Ronneby där bilen finns på skadeverkstad. Tog några bilder på den och så tömde vi den. Vi har fått en fin hyrbil, en Golf det också, årets modell! Väldigt modern och teknisk. Bilen kommer stå på verkstad i minst 4 veckor, sen får försäkringsbolaget avgöra om den är värd att laga eller ej. Det verkar som att en av balkarna har fått en böjning och då är den försvagad. Dom hade inte hunnit titta så mycket på den igår, men dom ska höra av sig så vi vet om det blir ny bil eller om dom kommer laga den. Såhär såg eländet ut iallafall:

Usch, igår var jag inblandad i en rejäl olycka. Skulle köra om en lastbil och vi hamnade på nåt sätt för nära varandra. Han puttade till min bil och slog av höger backspegel, sen hade jag inget grepp på bilen, den bara krängde vänster till höger och plötsligt snurrade min bil runt och satte sig med bredsidan rakt i fronten på lastbilen, i 90 km/h. Jag släpades framför lastbilen i kanske 100 m, har inte så bra uppfattning. Det kändes som att det aldrig tog slut iallafall.Har aldrig varit så rädd, det är verkligen en speciell känsla att se grillen på en lastbil intryckt i passagerarsidan och man sitter helt paralyserad och vrålskriker. Jag kunde inte göra ett smack, inte styra, inte bromsa, inte gasa, bara stirra på fronten och gallskrika på den, som att det skulle hjälpa. Till slut stannade vi iallafall och min nästa skräck var att bilarna bakom skulle köra in i mig, det var ju på infartsleden och en 90-sträcka; inte så lätt att bara stanna om man kommer bakom en olycka. Ingen körde in i mig och jag fortsatte gråtskrika och känna på armar och ben, men jag var hel. En kille kom och tog ut mig ur bilen och satte mig i gräset. Ett par minuter senare kom tre polisbilar, en brandbil och två ambulanser. När jag såg brandbilen trodde jag att min bil brann och tittade på den. Den brann inte, men hel var den inte. Hela passagerarsidan var intryckt. Jag hade inte uppfattat det inne i bilen, kände aldrig nån smäll utan mer att jag trycktes och knuffades runt av lastbilen.
Fick åka ambulans till akuten och summan av denna skräckupplevelse blev ett blåmärke och en rejäl chock. Har sovit dåligt i natt. Känner mig ofokuserad och kan inte slappna av. Hjärnan går på högvarv hela tiden och det behöver den väl göra för att bearbeta. Bestämde mig för att sjukskriva mig hela helgen för att kunna landa i detta. Jag har bestämt mig för att jag inte alltid kan tuffa på som ett tåg (eller en lastbil för den delen) och bara köra på och bearbeta jobbiga saker medans jag jobbar. Detta var verkligen en skräckupplevelse och jag vill ta helgen på mig att lugna ner mig och min hjärna lite. Sen får jag väl börja övningsköra igen. Vill att Johan ska köra igenom samma sträcka, som olyckan inträffade på, när jag sitter på passagerarsidan. Och jag vill åka och titta på bilen som blev bortbogserad igår. Jag sitter nu med försäkringspapper och det lär väl bli en ny bil för Golfen lär vara helt skev i hjulinställning och underrede, för att inte tala om plåten...
Men, det är det lilla. Jag klarade mig med ett blåmärke vilket är helt helt otroligt i mina ögon. Lastbilschauffören var jättechockad och kom ut på en gång sen satt han och höll mina händer hela tiden tills ambulansen körde iväg mig.
Kunde inte sova mer nu på morgonen, dessutom börjar dom borra i källaren vid 7. Stambytet är på sin sluttamp och det ska bli väldigt skönt när det är tyst på morgonen igen.
Hoppas ni får en fin dag, helg och KÖR FÖRSIKTIGT!!

Hittade en fin bild på mig och Johan från förra veckans bröllop!