susanne susanne

Idag har jag praktiserat på ortopedsidan igen och det är så kul! Har gipsat två av mina kollegor och en "riktig" patient.
På en av kollegorna la jag en volar gipsskena vilket innebär att man lägger en skena på undersidan av underarmen. Handen ska vara något uppvinklad och fingrarna i 90 grader. Man får jobba lite snabbt eftersom gipset stelnar fort och när man är ovan så går det sååååå långsamt...men som jag sa till mina kollegor; alla är vi barn i början!
På min andra kollega la jag en dorsal radiusskena vilket innebär att man lägger skenan på ovansidan av underarmen och ovansidan av handen. På båda skenorna lindar man sedan en gaslinda så den sitter på plats.
På den "riktiga" patienten la jag en gipsstövel vilket innebär att man lägger som en stövel från foten och upp till knäet med gips. Sen förstärker man foten enligt konstens alla regler och har ett underlag med strumpa, polstring och slutsligen gips. Det gick bra och det är kul att gipsa!
Lätt att glömma bort att det är en behandling, det känns som att man är tillbaka till färg och form-lektionerna i skolan, haha! Min fina gipsstövel fick med beröm godkänt av doktorn som dubbelkollade och sedan hämtade min handledare minst 5 st som skulle in på rummet och titta på "Susannes fina gipsstövel - första gången hon gör den!" Till slut sa någon till patienten: "Hej hej, jag ska bara titta på ditt gips...oj så fint! Det har hon gjort bra". Då svarar den halvt dementa mannen: "Ja, jag har hört det...."
Han blev nog trött på alla som tjatade om hans gips! Roligt var det som sagt men jag behöver verkligen mer övning!

Igår sprang jag en liten sväng på 4,2 km på morgonkvisten. Jag la min husnyckel i samma ficka som mobilen - bröstfickan. Tänkte för mig själv "Skulle väl vara typiskt om jag tappar nyckeln bara för jag la den i samma ficka som mobilen..." Tänkte inte mer på det utan sprang min lilla runda - som för övrigt kändes ovanligt trög och jag kände mig tung och seg i kroppen. Kom hem och gav järnet sista 100 metrarna. Hade två hundar med matte/husse framför mig och fick väja för dom när jag tog ut min mobil för att stänga av Run Keeper (ett program man har igång när man springer, en tant säger var femte minut hur långt man sprungit och vilken tid man har per kilometer). Kräkfärdig promenerade jag mot lägenheten och drar ut min ny....min....min nyck...var fan är min nyckel?!?!?!?
Fick lite panik, blev lite kallsvettig och insåg att det var bara att traska dom 100 metrarna fram och tillbaka tills jag hittade den för någonstans låg den ju...jag visste att jag tappat den sista biten i alla fall eftersom jag inte öppnat fickan och tagit ut mobilen förrän precis när jag såg hundarna och det var sista rycket. Det blev 6 gånger fram och tillbaka och en halvtimme innan jag äntligen såg något som glimmade till nertrampat i en liten snöklick (hur den nu kunde hitta så pass mycket snö att den kunde gömma sig är helt otroligt speciellt när det ligger 2 flingor i hög på alla andra ställen...) Blev ganska lättad och skuttade upp i lägenheten glad i hågen! Idag får jag betala priset med ryggont eftersom jag gick och frös i en halvtimme svettig och otäck och sträckte inte ut heller eftersom jag prioriterade nyckelhittandet.....suck. Det blir en vilodag från träning idag så tar jag nya tag i veckan!

Igår när jag kom hem från jobbet strax efter 22.00 var Johans öppningsreplik: "Jag har en överaskning till dig!" Vi hade varit och köpt lister till sovrummet tidigare igår så jag trodde att överaskningen var att allt var klart, men sen visste jag också att det är skitsvårt att borra i våra stenhårda betongväggar så jag var ändå lite osäker. I alla fall. Kliver in i vardagsrummet och då har Johan möblerat om allt! Bokhyllor, soffa, TV-bänk, byrå m.m. Jättefint blev det! Så nu ska vi ha det så här ett tag, det känns mer öppet. För övrigt hade en list kommit upp i sovrummet, dom andra får han väl försöka få upp med någon magisk borr...!


Innan var soffryggen mot fönstret.

TV-bänken står nu in mot sovrumsväggen och det svarta byrån likaså.

Bokhyllorna står där TV:n stod innan. Hyllan bakom fåtöljen står i vinkel i hörnet.

Sett från sovrumsdörren. Dörrhålet till vänster i bild är ut mot köket.

Skulle jobbat 8-16.30 idag men fick ett bryskt uppvaknande 06.45: jobbet ringde och frågade om jag kunde börja kl 7 istället....ja visst sa jag och skuttade upp! Det blev tydligen lite väl stressigt och hastigt på morgonkvisten för efter lunch har jag gått i en dvala...jättetrött! Nu har jag dock vilat och somnade till en timme - skönt! Nu väntar lördagsmysig kväll med Johan som är lite dassig. Grillad kyckling/rostbiff och potatissallad väntar. Och ja, det blev visst en godispåse till undertecknad också. Det är ju trots allt lördag ;)

Japp för andra gången denna veckan har jag sprungit 9 km-rundan i ett nafs! Idag gick det på 30 sek. snabbare, dvs 54,36 min. Är fortfarande någorlunda nöjd med det eftersom det fortfarande är hala trottoarer och jag springer mer försiktigt än jag brukar. Mitt problem brukar vara att jag springer på rätt bra i början (ca 10,5-11 km/h) vilket får till följd att tempot sjunker mer och mer efter ca halva rundan (jag brukar ligga runt 8,5-9 km/h mot slutet). Idag kämpade jag för att hålla ett jämt tempo hela rundan. I början kändes det väldigt långsamt men jag höll mig faktiskt på 9,5 km/h längs hela rundan. Kändes mycket bra i slutet på rundan. Jag är liiiite lite orolig inför Tjejmilen, jag måste ju få en tid på under en timme för att "få" springa Göteborgsvarvet på 2,1 mil nästa år och som det ser ut nu så klarar jag milen på precis en timme...men jag hoppas som sagt på att det kan gå några sekunder snabbare /km när snön och isen är borta och jag kan springa utan att vara rädd för att halka. Dessutom vet jag ju att jag sprungit milen på 57 och 59 minuter i höstas så  jag vet att jag kan.

Nu blir det jobb i helgen så imorgon blir det i alla fall ingen träning. På söndag jobbar jag kväll och då kan det hända att det blir ett litet träningspass. Jag älskar verkligen att springa, känslan under tiden man gör det är jobbig; det gör ont i brösten, höfterna, magen, allt skumpar och jag känner mig tung och långsam, men känslan efteråt är helt oslagbar! Jag känner mig lugn, nyttig, harmonisk, laddad med energi och framförallt glad och nöjd!

Fick för mig att svänga ihop en chili con carne i kväll - det är ju för jevvla gott! Blev nog att jag åt lite för mycket också tyvärr; 2 knäckebröd och 2 surdegsmackor till....mindre bra! Har dock tränat hårt idag och var jättehungrig men ändå. Man kan ju försöka hålla tillbaka lite. Nu är det i alla fall nere och min mage undrar vad de gjort för att förtjäna en brand i sig?! Jag tyckte nämligen det var en god idé att hälla i lite mer sambal och chiliflingor eftersom den inte smakade så mycket. När allt hade kokt ihop lite så smakade det betydligt mer. Och starkare. Men gott var det i alla fall!

Mot gymet i mitt starka linne som matchar dom snabba skorna!

Sitter här och tittar på bilder från januari förra året, innan jag gick ner i vikt. I princip alla sa till mig att jag inte behövde det, men tittar man på skillnaden kan man kanske se det lite tydligare. Jag hade 10 kg övervikt och nej det är inte mycket, men jag ville inte ha det, det var inte min kropp. Här ser ni en skillnad i (mitt nyvakna och osminkade) ansiktet i alla fall:

Januari 2012


Januari 2011

Idag när jag vaknade efter nattjobbet sken solen in genom mina fönster och himlen var helt blå! Jag kunde givetvis inte hålla mig inomhus då utan invigde balkongen för året och solade i ca 45 minuter innan det blev för kallt. Men så underbart! Känns som att man vaknar när solen skiner. Nu blir det ljusare och ljusare!

Idag när jag vaknade vid 8.30-tiden hörde jag ett uppspelt ljud från hallen. Det lät "Susaaaaaanneeeee - kaaaaan vi inte springa en lång runda? SNÄLLA?!" Jag insåg direkt att det var mina snabba skor som ropade på mig och ville ju inte göra dom besvikna så här när dom precis kommit in i mitt liv så jag snörade på mig underställ, skidstrumpor, tjocka löparbyxor, mössa, vantar och snabbskorna och gav mig ut! Jag siktade på en mil men det blev 9,1. Ja, det är väl inte fy skam det heller! Jag tyckte det gick trögt, fick håll och kämpade mot det första 20 minuterna men sen släppte det. Det gick bättre sen men det var väl kanske inte optimalt att springa i motvind och hala trottearer. I vilket fall sprang jag 9 km på 55 minuter så det får jag absolut vara nöjd med! Nu längtar jag till våren när man kan springa i mindre kläder och bara känslan av att solen värmer på får ju en att gasa på lite extra. Skönt! Men tyvärr verkar det som att vintern bestämde sig för att komma nu...dålig timing!

Nu ska jag äta lunch, sen väntar senkväll på akuten; 15.30-23.00. Imorgon blir det nattjobb!

Egentligen har jag inte särskilt mycket att uppdatera er om. Jobbade natten tors-fre och den var hektisk; kände som ett dagpass, men jag har det hellre så än att man ska sitta och vänta på att klockan ska gå. Finns inget drygare! Igår var det partaj med tjejerna på akuten - klackarna var verkligen i taket! Humöret var på topp och samtalsämnena var under bältet om man säger så..! Idag har jag varit seg (undrar varför...?) och jag och Johan har köpt nya blommor och slängt dom gamla halvsletna som stått och kämpat alldeles för länge. Jag köpte även ett par tunna handskar som man kan ha och springa i. Jag blir alltid iskall om händerna när jag börjar springa och sen svettas jag efter 20 minuter. Med handskarna är det lite lagom hela tiden. Materialet gör att dom andas och leder bort vätskan. Toppen! 200:- spänn på Team Sportia. I kväll ska vi hem till Ida och Jonas som bjuder på middag så det blir en lugn och skön kväll!

Jag lever mycket efter mottot att jag kan göra precis vad som helst. Bara man är mentalt inställd så klarar man allt - punkt slut. Igår tittade jag och Johan på ettan och då visade dom en reklam för ett kommande program; "Mot alla odds" med start idag 17 januari kl 20.00. Det går ut på att 10 personer ska ta sig hela 150 (!) mil från Viktoriafallen i Zambia till Skelettkusten i Namibia på 24 dagar. Helt makalöst och roligt tycker man ju. Men vad är haken då? Jo, alla har ett funktionshinder. Vilket gör det hela helt galet och väldigt imponerande. Snacka om att aldrig ge upp!

Samsey 32 år: Föddes utan armar
Anna 31 år: Har 10% syn
Harald 44 år: Föddes med ett för kort underben, en extra led och droppfot (han har även vunnit 13 SM guld och ungefär lika många silver och brons, i EM, VM och Paralympics, bara en liten parantes...!)
Lena 28 år: Lastbilschauffören såg henne inte utan körde rakt över henne. Lena gick så gott som helt itu. Har en ryggmärgsskada som gör henne helt rullstolsburen.
Leif, 58 år: Fick händerna och båda benen amputerade efter en kraftig blodförgiftning. Har proteser på armar och ben.
Madelene 26 år: Fick cancer i ena benet som 13-åring. Fick en protes inopererad men immunförsvaret var helt utslaget och hon tvingades amputera ena benet. Går nu med kryckor.
Laurentsio, 31 år: Föddes med korta ben utan knäled. På höger hand har han bara fyra fingrar.
Masoud, 30: Var på den känsa discoteksbranden i Göteborg där många ungdomar brann inne. Masoud överlevde men huden i hans ansikte har smält och han har förlorat ena ögat och halva vänster arm.
Malin, 41 år: Har 10% syn samt Albinism som påverkar synen och ögonens känslighet.
Dennis, 23 år: Föddes med en massiv hjärnblödning. Läkarna sa att det skulle vara omöjligt för honom att lära sig gå. Han gick sina första steg när han var 4 år och ska nu vandra med 9 andra personer. 150 mil. Med gåstavar.

Ja, jag kommer i alla fall sitta bänkad. Hittar man inte motivation och inspiration från dessa människor så vet jag inte var man gör det! Ni hittar mer information och bilder på alla deltagare på svt:s hemsida:
http://svt.se/2.162174/

Tänk att en timme kan flyga förbi så fort, och att man haft så kul trots att man varit döende och nära att ge upp 80% av passet?! Idag var jag på årets första teamträning och hade på mig mina nya snabba skor. Dom klämde lite och det kändes i vaderna eftersom stötdämpningen är helt oanvänd och det blir lite "klack"-effekt. Jag som inte är van vid att ha klackar alls tycker det känns lite jobbigt i vaderna. Men dom kändes väldigt bra för övrigt och alla skor är lite obekväma tills man gått in dom. Jag låg sist, svettades, flåsade som en travhäst och hade inte något tempo att tala om, men som sagt - kul var det! Så var det träningspasset gjort och jag kan gå och lägga mig med mycket gott samvete. =)

Mina nya snabba skor heter föresten Asics Gel Kayano 17 och är lila och fina.

Idag har jag köpt mig ett par nya löparskor, det var behövligt då mina andra 2 par är 2 år gamla och börjar bli rätt slitna. Och vilken skillnad på dom nya skorna! Dom känns mycket mer stabila och framförallt naturligtvis väldigt snabba! Har inte provat att jogga i dom ännu, men det kommer nog inte dröja så länge innan dom är invigda. En sak som var bra var att jag hade presentkort på 1300:- på Intersport så skorna kostade bara 100:-! Dessutom prissänkta från 2100:- till 1400:- i ett par dagar.

En annan stor sak var att jag idag sprang 5 km och sprang då på en medelhastighet av 5.30 min/km vilket är nästan 30 sekunder snabbare/km än mitt rekord som var igår! Nu var ju gårdagens runda 2 km längre så man kan kanske inte jämföra rakt av, men jag har i alla fall aldrig sprungit på 5.30min/km på någon runda tidigare, oavsett sträcka så jag är nöjd ändå! Skillnaden som jag märker nu är att jag "vågar" trycka på mer utan att bli rädd för att bli helt slut efter 200 m. Jag orkar liksom ha ett högre tempo längre. Det tackar jag intervallträning och löpbandet för!

Idag är jag ledig och imorgon jobbar jag dagen. Då ska jag träna med Teamet för första gången på säkert 2 månader. Har inte varit motiverad att åka ut och springa 7 km intervall becksvarta, regniga och kalla vinterkvällar....springer hellre på dagen. Men nu ska jag återgå tänkte jag! Får dock se vädret, om det ska regna och blåsa väljer jag hellre gymet...;)

Idag sprang jag 6,6 km på morgonen och kände mig egentligen inte helt taggad, men det är så fint väder och jag ville ut lite innan jag ska in och jobba i kväll. Men som så ofta annars så kanske man blir överaskad när man som minst anar det! Sprang för första gången på under 6 min/km genomgående under hela rundan. Annars brukar jag börja på 5,40 min/km och sluta på kanske 6,10 min/km. Men idag höll det sig alltså under hela tiden! Känns bra!
I hastighet innebär det att jag sprang i 10 km/h under hela rundan (vilket innebär att jag hade klarat milen på en timme). Mitt tävlingsmål för detta året är att ha en registrerad tid på under 60 min. på Tjejmilen i September. Jag har sprunigt på 57 och 59 minuter när jag tränat här hemma, men jag vill att det ska vara registrerat också! Så nu kämpar jag för att springa på 5,50 genomgående. Varenda sekund/km jag kan komma ner är jag glad för!

För att få lite perspektiv på det hela så kan jag nämna att Isabellah Andersson (svensk elitlöpare) springer 5-10 km på 3-4 min/km...!

Lyssnar mycket på Eminem när jag springer och denna texten är så jäkla träffsäker.

"Cause sometimes you feel tired,
feel weak, and when you feel weak, you feel like you wanna just give up.
But you gotta search within you, you gotta find that inner strength
and just pull that shit out of you and get that motivation to not give up
and not be a quitter, no matter how bad you wanna just fall flat on your face and collapse."

THAT`S ME!

Idag är det otroliga 5 år sedan jag tog min sjuksköterskeexamen i Amiralitetskyrkan i Karlskrona! Där stod man som nybakad med darriga ben, fjärilar i magen, tindrande ögon och någon sorts framtidstro på en karriär inom Landstinget. Idag har allt det försvunnit och det är väl skönt när man är klarsynt på alla plan....!

Tindrande ögon har jag dock fortfarande. Något får man ju hålla fast vid, av ren princip ;)

Vaknade vid 9 och kände mig pigg. Klädde på mig vinter-löpnings-utstyrseln (=tunn ullmössa, linne, underställströja, tjocka löparbyxor och reflexväst...!) och sprang 4 km. Höll medelhastighet på ca 6.0 min/km vilket jag ändå tycker är okej för att vara vintersäsong. När jag har sprungit i lopp på våren och sommaren håller jag mig runt 5.50 min/km vilket kanske låter som en liten skillnad men det blir mycket på många km!Man blir alltid lite mindre motiverad på vintern plus att jag tror att kläderna gör lite, man har mer på sig på vintern och är lite mer otymplig än på våren och sommaren. Jag springer ca 3-4 ggr i veckan men det har inte blivit något långpass på länge. Springer i regel 4 km per gång. Åkte hem och duschade innan jag åkte och mötte upp en kompis för lunch. Buffé på Bryggarberget, inte fel! Sen åkte jag hem igen en sväng och slappade innan jag åkte till gymet och tränade styrka med goa Lisa från jobbet som är "prao" på gymet nu, aldrig satt sin fot där! Åkte hem och lagade middag och nu blir det platt fall i soffan resten av kvällen. Imorgon har jag ännu en ledig dag som ska spenderas med världens bästa Karlsson och Karro som är på finbesök från Kalmar. Ska bli mysigt värre!

En go tjej på jobbet, Lisa, undrade hur jag gjort för att börja springa och jag berättade om mina mini-intervaller till en början och hur dom utökats och hur jag nu älskar det. För att göra en lång historia kort så började Lisa springa, gick med i en förening, vann biljetter till "Tjejplanet" som ska köra tjejer enbart till Tjejmilen i September och började blogga om löpning i vår lokala tidning; BLT. Denna veckan är jag och den andra alldeles underbara tjejen Linda på jobbet omnämnda som träningskompanjoner! Lisa kommer skriva i tidningen fram till i september om sina framgångar så det ska bli kul att se hur långt hon kommer och om hon når sitt mål!

http://www.bltsydostran.se/nyheter/karlskrona/dagbok-vecka-5%283103227%29.gm

Igår var min stora plan för dagen att ligga i soffan och slappa och glo på skidorna hela dagen utan att röra på mig mer än alldeles nödvändigt. Men 12.45 ringde dom från bemanningsenheten på sjukhuset och undrade om jag kunde ta kvällen på min gamla avd. 48. Jag funderade lite och tackade sedan ja-lite extra pengar är alltid välkommet! Det var kul att träffa kollegorna, har inte varit på avdelningen på 6 månader men jisses amalia...jag kommer aldrig aldrig gå tillbaka dit och jobba på heltid (jaja, 80%)!
Vilket slit, vilken hemsk stress och man är i tidspress från det att man kommer tills man går hem. På akuten har man kanske en dålig patient och även om man har 4 andra så är det den dåliga jag ägnar mig åt om det så tar 2 timmar, mina kollegor hjälps åt med mina övriga.
På avdelningen har man 10 patienter, varav 2 är dåliga och ingen kan ta hand om dom övriga 8 för dom andra har det precis likadant i sina grupper. Dessutom ska en till röntgen och vi måste gå 2 st från personalen för den enda stackaren som jobbar på transport och ska täcka hela sjukhuset är upptagen en timme framåt, en patient ska hämtas från operation, en anhörig är irriterad och väntar utanför expeditionen för han/hon har inte fått prata med någon sjuksköterska om sin mamma på 2 dagar, den dementa damen på sal 10:2 har ramlat - igen, på väg till toaletten men glömde att hon skulle använda rullatorn. Dessutom har operationssåret på 12:1 börjat läcka igenom och måste läggas om, stomin har släppt på sal 9 och där måste vi torka. Och ja just det. Medicinerna ska ut kl 20.00. Till alla samtidigt. Och sal 4 har väntat på sitt vattenglas i 2 timmar, kan inte gå upp själv eftersom hon har 2 drän-slangar, en kateterslang, en slang till epiduralbedövningen, en slang till vätskedroppet och en slang till antibiotikan.

Suck. Känner mig glad att jag kommit från den värsta stressen och hoppas att mina gamla kollegor inte måste gå in i väggen inom det närmsta.

Är som sagt uppslukad av Tour de Ski och Alpina värdlscupen för tillfället....Är lite lycklig för tillfället eftersom det är Vinterstudion på ettan precis hela dagen och dessutom avgörs Tour de Ski med sista mördarklättringen både för damer och herrar idag! Just nu är det herrarnas slalom och senare idag kommer super G. Jag kommer sitta bänkad och heja!

Jag är väldigt intresserad av olika sorters skidåkning som visas på TV så här på vinterhalvåret; klassisk längd, längd fristil,masstart, individuell start, slalom, super-G, storslalom, störtlopp m.m.! Jag brukar passa på att åka till gymet när det är något längdlopp. Sen står jag på cross-trainern lika länge som dom tävlar. Brukar bli allt mellan 30 min - en timme beroende på hur länge loppet varar! Jag tycker det funkar bra att titta samtidigt som jag tränar. Eftersom jag är intresserad så glömmer jag titta på klockan hela tiden och jag blir taggad av att se dom kämpa och då vill jag också kämpa! Idag blev det 45 minuter till herrarnas 10 km klassisk stil. Tyvärr kom bästa svensk på plats 11 men vad gör det? Det var dagens lilla tips!

Har lagt ut flera bilder tidigare men det är aldrig någon som tycker dom är särskilt kul. Utom jag! Johans kollega Malin uppskattar dom lyckligtvis också.

Skulle träna med mina kära kollegor Linda och Lisa på sjukhusgymet idag. Vi skulle ses kl 10.00 och jag blev först lite orolig att jag tagit fel på dag när jag kom dit för ingen av dom var där trots att jag var 10 minuter försenad. Dom kom i alla fall 10.30 och då hade jag tränat en stund. Linda skulle visa Lisa som är helt ny på sjukhusgymet och dom höll på i 1½ timme vilket innebar att det blev ett låååångt pass för mig på nästan 2 timmar! En timmes styrka och 1 timmes kondition, jag är van vid 45-60 minuter på gymet så det blev ett rejält pass i dag. Efteråt duschade vi och åkte till resturang Utkiken på Bryggareberget. Dom har lunchbuffé varje dag och idag blev det orientalist. Mycket gott och många ämnen avhandlades vid matbordet! Jag åkte ner en sväng i stan för att kolla sista rean men hittade inte en endaste sak jag kände att jag ville lägga pengar på. Rea är ofta ganska stökigt och det är alltid bara dom fula plaggen som är kvar när jag kommer...man kanske skulle åka in lite tidigare i rean i och för sig! Jag är i alla fall extremt nöjd med min pulsklocka som ju faktiskt också inhandlades på rea, så ibland är det väl bra! 666 kcal förbrändes idag - kändes bra!

Nu väntar lite vila och sen nattjobb på akuten innan jag är ledig hela helgen, helt underbart fantastiskt ska det bli! Imorgon ska vi på fest till Johans kollega som bor i samma hus så det blir inte långt att färdas i allafall. På lördag ska vi äta ute och gå på restaurang. Ska blir skönt med en slapp ledig helg.

Tjingeling!

Nu tycker jag att det kan sluta blåsa, bli mars, blek sol, vitsippor och blå himmel så man kan få återvända från sitt vinteride. Nog för att jag gillar vinter men då ska det vara vinter med minusgrader och snö (och nej, jag brukar inte vara en av dom som börjar gnälla när det faktiskt blir riktig vinter) och inte detta tramset med lera, blött, grått och blåsigt. Konstant. Den lilla lilla bäcken vi har nedanför vår parkering har nu utökats till en flod eftersom stormarna pregar in havsvattnet så nu har promenadstigen försvunnit!

Nu är jag hemskt sugen på att springa vårens lopp! Bara väntar på att hemsidorna lägger upp anmälningssidor så jag kan få komma med i följande lopp:

• Blodomloppet, Karlskrona
• Vårruset, Växjö
• Lundaloppet, Lund
• Tjejmilen, Stockholm

Ja, minst dessa lopp! Fler lär det bli. Bort med molnen och fram med solen - 2012 är året då Susan blåser förbi sina gamla rekord!

Har varit ute efter en saftig pulsklocka i ca 9 månader och har letat både här och där efter en klocka med fettförbränning, kcal-mätning och GPS för att kunna kolla sina rundor på nätet. Har hittat klockor som kostat runt 1500 och då utan GPS. Med GPS kostar dom kanske mellan 500-1000:- mer...! Lite väl saftigt har jag tyckt. Men idag hittade jag ett riktigt kap! Lisa på jobbet tipsade och jag föll pladask. En Garmin forerunner med alla funktioner jag vill ha (inklusive GPS) nedsatt med 600 kronor!! Kostade 1600:- tidigare och nu 990:-. Helt makalöst, jag slog till direkt och nu sitter jag och beundrar den och vi längtar båda två tills den ska invigas imorgon. Tyvärr får det nog bli en löpbandsträning i morgon med tanke på att stormen Emil ska slå till i natt och imorgon...

Om ni gillade dokumentären "Hästmannen" så måste ni se på "Kokvinnorna" också..den handlar om två systrar som vuxit upp på en gård med kossor och sedan tagit över gården efter sin far när han dog. Dom är nu 77 och 78 år. Den ena systerna har flyttat, gift sig, fått barn och barnbarn och den andra bor kvar på gården och harvar på med kossorna, vägrar sluta. Nu kanske man kan tycka att det är lite mysigt att hon är så engagerad i sina kossor, men det är bara det att hon blev knuffad av en kossa som blev rädd när hon var i 40-års åldern. Hon bröt/skadade då ryggen allvarligt och vägrade vård så ryggen har läkt ihop helt fel. Det innebär att hon hela tiden går dubbelvikt; seriöst, hon går dubbelvikt med huvudet mot knäna hela tiden och armarna hängades i marken. Hon kan räta upp sig korta stunder men det är inte mycket. Hon mjölkar sina 8 kossor 2 ggr om dagen, utfodrar, mockar, lägger hö och halm, hämtar och lämnar från hagen m.m. Systern försöker få henne att sluta och sälja korna men det går inte....Denna dokumentären är som sagt klart sevärd!

Jahapp så har årets första dag avverkats! Det råkade bli så att jag sov till 10.30 (!) och det var inte tal om någon motion idag, ingen mening kände jag. Jag behövde alla krafter till kvällsarbete på akuten. Började 13.30 och var väl kanske inte jättepigg på att gå utanför dörren över huvud taget men jag hade inget val! Väl på plats gick kvällen fort. Har precis slutat och nu väntar en ledig dag. Skönt! Imorgon blir det absolut en löparrunda och jag ska även ta tag i min bristande karaktär. Jul och nyårshelgerna är inte dom lättaste att äta nyttigt på. Men nu känner jag motivationen krypa tillbaka igen. Nu är det dessutom januari vilket innebär att det snart är vår vilket innebär att löparsäsongen och loppen kommer igång på riktigt igen! Bara att börja nöta asfalt. Ett par nya skor blir det tveklöst också.

Gårdagskvällen tillbringades med underbara Mia och Henrik i Hässlegården. Vi käkade vansinnigt god mat, tilltugg, huvudrätt, efterrätt, ja you name it! Har aldrig ätit så god mat som man får hos dom. Vi tittade så klart även på raketer och stannade till kl 03.00. Jag var ordentligt trött då eftersom jag varit uppe från kl 06.00 på morgonen. Men det kompenserade jag som sagt med en rejäl sovmorgon idag!!

Nu ska jag njuta av min kväll och sen ska jag snarka i min lilla säng...!