Nytt år, nya möjligheter
Nu är det sådär toklängesen jag skrev igen, men jobbet har det nog mest handlat om sedan jul och nyår. Alla andra skriver en årsresume över det gågna året, så jag tänkte också ge mig på en sådan! Var börjar vi då? Jo, januari 2013 är väl en bra start.
Januari: Vad hände i januari? Inget särskilt alls. Jag var ledig på nyår och slocknade som vanligt i värdparets soffa vid 02.00-tiden. Deras treåriga son var vaken längre än mig. Jag anmälde mig till Göteborgsvarvet och Göteborgsvarvets seedinglopp på en mil i Hbg.
Januari: Vad hände i januari? Inget särskilt alls. Jag var ledig på nyår och slocknade som vanligt i värdparets soffa vid 02.00-tiden. Deras treåriga son var vaken längre än mig. Jag anmälde mig till Göteborgsvarvet och Göteborgsvarvets seedinglopp på en mil i Hbg.
Februari: Jag och Johan firade 5-års jubileum med att åka på en weekend till Barcelona. Vi hade varit i staden i tre timmar när Johans mobil blev stulen. Från innerfickan på jackan. Ficktjuvar är skiiiiiickliga....
Mars: Jullan tävlade body fitness i Malmö och jag, Sandra, Palle och hennes syster Millan (många smeknamn här...!) åkte ner för att titta. Jag och Sandra satt först och fnissade åt att alla hade så konstig hudfärg och att det var lite märkligt att man bara skulle stå där på scenen och bli bedömd utan att göra nåt speciellt mer än att spänna olika muskler. Men när Jullan gick på fick vi tårar i ögonen och hon hade den mest högljudda och stolta klacken i hela lokalen!
Jag glömde tyvärr kameran hemma denna dagen och kan inte lägga upp nån bild från tävlingen! Efteråt gick vi iallafall och åt, jag och Jullan och hennes syster och några till. Vi käkade buffe på St Markus vinkällare i Malmö och herreguuuuuuud så mycket och så god mat! Dit blir det fler gånger.
Detta var också månaden då jag och min löparvän/kollega Lisa åkte till Hbg för att spring seedinglopp inför Göteborgsvarvet. Gick ganska bra, tror jag kom in bara några sekunder över timmen!
April: Johan fyllde 39. Vi gjorde inget särskilt, en lugn dag och helg bara. Jag började med riktiga långrundor inför Gbg-varvet och Johan cyklade med mig. Han peppade, sjöng, cyklade framför om det blåste och hejade på mig när det gick trögt och sa åt mig när hållningen sjönk, fötterna släpade eller jag inte andades ordentligt. Härligt!
Maj: Vårruset som en liten uppstart till varvet. 5 km kl 19 på kvällen och det var årets första riktigt sköna försommardag. 22 grader var det och det var så skönt att slippa frysa efter loppet, det var första gången! Sprang med ett gäng från jobbet och sen satt vi i gräset och solade oss och åt goda saker.
Varvet var ju förstås också i Maj och herreguuuuuuuud vilket helvete! Jag tänkte flera gånger "aldrig mer, aldrig mer". Det var 28 grader, vindstilla, och värmen studsade mellan husfasaderna och från marken och upp på kroppen. Det var varmt precis överallt, tryckande. I 21 km var tanken att man skulle ta sig framåt i detta. Det regnade i 10 sekunder men vad hjälpte det. Sen kom brojävlarna som man skulle över och då blev det om möjligt ännu jävligare. Jag hade som "gräns" att komm in under 2,30 men det är ju dumt att sätta någon gräns alls första gången man springer och särskilt ett långlopp. Jag gick säkert halva loppet, var svimfärdig. Kom i allafall in på 2,40 och kollapsade på bänken på stadion tillsammans med Lisa i 2 timmar. Ville bara ha svalka, ordentligt med vatten och vila. Det var så befriande att äntligen komma över mållinjen. Så befriande att jag dagen efter anmälde mig till varvet -14.
Juni: Semestertime! Jag hade tidig semester i år och det var perfekt. Mitten på juni till mitten på juli. Vi firade midsommar i Svartsjömåla som vanligt, därefter hem till skåne och firade Ebba som fyllde ett år och sen vidare mot Kalix! På vägen upp stannade vi hos Sandra i Umeå. Hon bjöd på kyckling och ris. Vi var där i tre timmar och kramades, pratade och skrattade. Precis innan vi skulle sätta oss i bilen och åka vidare mot Kalix så tog vi en bild på oss tillsammans. Det var sista bilden och sista gången jag kramade min Sandra.
Kalix var som vanligt underbart, som att åka på en utlandssemester. Mobilens ljud var avstängt under 2½ vecka och efter Kalix åkte vi ner till skåne igen och därefter tog vi skånes kustväg hem mot Blekinge. En perfekt semester!
Kl 01.00 på natten i Sangis utanför Kalix.
Juli: Vi var kvar i Kalix och åkte runt på lite utflykter. När vi körde därifrån åkte vi "Vildmarksvägen" som går vid Lappländska fjällen. Där passade vi på att förlova oss och det var en sån fin plats! På Sveriges högst belägna väg (800 möh) precis innan kalfjällen öppnades en liten oas; fjäll med snö på, grön fjällmark och en bäck som flöt genom det hela. Mycket vackert!
Efter att vi förlovat oss kom det ca tusen renar över ett av fjällen, jag som klagat över att jag inte sett några renar! Samerna vallade dom med fyrhjuling och helikopter, rätt häftigt att se.
Efter semestern kom mamma och pappa som vanligt till stugan på Dragsö och stannade en vecka. Mysigt! Faster Eva och hennes Bo kom också. Dubbelmysigt!
Förlovningsplatsen; Stekenjokk.
Augusti:Jag satte igång med den "nya" styrketräningen - cobra fit! Mycket härligt träning. Man tränar alltid utomhus, oavsett väder och vind eller tid.
September: Tjejplanet till tjejmilen. Jag sprang för femte året i rad och givetvis var det rekordvarmt även på detta loppet. Jag kan inte springa när det är för varmt, min kropp sparkar bakut och här var det 25 grader, det varmaste Tjejmilen på 30 år..! Fick en dålig tid men var ändå glad när jag kom i mål. Solen sken till skillnad från 2012 då vi klafsade i lera upp till fotknölarna under hela loppet. 2013 kunde vi sitta i gräset på Gärdet och äta den traditionella ostkakan efter loppet.
Oktober: Stambytet av toaletterna var i full gång, vi bodde hos Johans föräldrar i tre veckor. Jag fyllde 29, ingen stor sak av det heller! Vi var på Ludde och Ulrikas bröllop, väldigt fint! Mamma fixade håruppsättning på mig; en megaboll!
November: Toaletterna var klara, dags för det nya projektet: Hallen! Lättare sagt än gjort. Med två som jobbar heltid blir det inte direkt varje dag eller ens varje vecka det händer något. Men nu är det inte så himla mycket kvar längre!
Detta var också månaden då Sandra opererades i sköldkörteln, vi pratade på sms och mail varje dag i en vecka, vi pratade i telefon den 25/11 och jag var helt insatt i hennes problem efter operationen som verkade små och helt ofarliga. Ett dygn efter vårt sista telefonsamtal var en av dom bästa, viktigaste och mest självklara personerna i mitt liv borta för alltid. 26/11 blir ett datum som aldrig glöms bort för min del. Långa, grubblande och själsrenande promenader påbörjades.
December: Ja, december 2013 är inget jag minns med glädje eller julefrid eller något annat speciellt gott. Jag levde i ett vakum under hela december som jag precis börjat ta mig ur. Sandras och Tobbes dödsdatum ligger en vecka ifrån varandra. Det var 6 år sedan Tobbe dog 4/12 och grubblandet efter Sandra var som ett öppet, pulserande sår under hela december. Nu finns såret kvar, men blodet har levrat sig. Varje år som går kommer bli ett plåster som sätts på, men om plåstren pillas av, om det så är 40 st, så finns alltid såret kvar, det kommer aldrig läka helt. Nej det var en skitmånad, den sista på året. Nu börjar ett nytt år och jag håller tummarna för att det blir en bra start iallafall, för att bryta av det jobbiga en smula.
Jag/vi har väl lite planer detta året. Bland annat ska jag springa Varvet på en bättre tid än -13, vi ska köra till Kalix igen. Johan fyller 40 och jag 30. Jag ska eventuellt börja plugga till ambulanssköterska, får se om jag kommer in först bara. Det blir till hösten i så fall. Hm, ja lite planer finns det allt!
Kommentarer
Postat av: mamma
Ja, Susanne sicket år det har varit. Hoppas innerligt att 2014 har något annat roligt i sitt sköte.
Nu är det bara att titta framåt Och glädjas alla små ting som händer.
Puss o Kram
Postat av: Pallecoconut
<3
Trackback
